Jag hoppas att jag blir så gammal att jag får se när mina syskonbarn blir föräldrar. Och när jag blir gammal så ska jag bestämma över mitt liv. Jag tycker att äldrevården idag ska tillämpa självbestämmande rätten. Det ska finnas personal så att de äldre kan få leva det liv som de vill. Vill jag ligga i sängen till klockan 12 så ska det var OK. det ska inte bero på om det finns tillräckligt med personal för att hjälpa mig upp om jag behöver hjälp.
När jag arbetade med äldre så var det en man som ville ha en liten likör varje dag. Det var bestämt att han fick ca 8 cl varje kväll. När jag kom på jobb sken han upp. Då visste han att ikväll kan jag få mig en dubbel för Milla är på jobb. Eller mannen jag hjälpte med att lämna tillbaka böcker och höra efter om alla räkningar var betalda. Han ville vara säker på att han gjort rätt för sig innan han dog. Jag hjälpte honom med detta fast det inte var mina uppgifter. När jag kom till natten så berättade jag för honom att allt var i sin ordning och att kostymen hängde i garderoben. Han tog min hand och tackade med tårar i ögonen. Nästa gång jag kom in för att titta till honom hade livet börjat att ta slut. Jag ringde nattsköterskan och fick lov att ge honom smärtstillande då han hade ont. Jag gick sedan ut för att ringa hans döttrar och till slut satte jag mig vid hans säng. Den kvällen var vi tillräckligt med personal för att kunna binda upp oss vi en döende mans sida. 2 minuter innan hans döttrar kom till boendet somnade farbrorn in lugnt och stilla.
Det är så det ska vara att arbeta med äldre. Respekt och lyhördhet är de orden som borde vara A och O inom äldreomsorgen.
Ingen ska få säga till min mamma eller pappa att de inte får bo ihop eller vilka kalas de vill gå på. Ingen ska tvinga min mamma eller pappa att göra något som går emot allt vad de står för eller hur de har levt sina liv. Min syster kallar mig den eviga tonåringen, och det ska jag få vara tills den dagen jag inte vill vara det längre.
