torsdag 16 mars 2017

Ibland känner jag mig som en elefant.

bilden lånad från www.alltomvetenskap.se
När någon är behandlar dem som jag tycker om blir jag arg. Jag vill bara skydda dem. Idag går jag om kring med känslan i kroppen av maktlöshet. Jag vet att det inte är min fight att ta. Men när jag ser tårar i ögonen på en av de starkaste och modigaste människor jag känner. En person som betyder så mycket för mig när det gäller att våga och lite på mig själv. När denna person upplever en klump i magen inför denna situation blir jag som en elefant matriark som kommer att skydda sin flock till sista blodsdroppen.

Jag blir så frustrerade när samhället inte kan acceptera att vissa människor gör andra val av vägar fram i livet än det som förväntas. Vi slår hårt på trumman om individens rätt till självbestämmande.Vi tar fram dokument som talar om för myndigheter att man ska respektera individens val. Och i detta fall handlar det om val som vi trummar ut att vi måste börja göra. Vi måste göra det lättare att göra de valen.

Jag kan bara se till mina egna val. Jag väljer en väg fram med bra kost, så lite socker som möjligt och en massa motion. Det är bra för mig om jag vill leva länge. Och alla tycker att det är sunt och super bra. Men ändå. När jag kommer till offentliga möten möts jag av kakor, bullar och inget som gör mina val lättare.

Är det så här vi vill ha det. Inte jag i alla fall.  Nu måste vi hjälpas åt att ändra saker på riktigt.