Tid är bara en illusion

Här sitter jag i köket och funderar på livet. Och till största del mitt eget. Det liksom bara rullar på av sig själv. Det finns så mycket jag vill och det finns allt för få timmar på dygnet. Så därför växer klädhögen på bordet i vardagsrummet men vad gör det. Jag får ju vara med om så mycket och kläderna springer inte iväg. Ice gillar dessutom högen. Den är jätte mysig att ligga i, och man får vara ifred.


Istället för att vika tvätt så har den sista veckan gått i inspirationens tecken, både politiskt och arbetsmässigt. Jag har fått nya förebilder i Underbara Clara, Anna-Karin Nyberg och Jerry Engström efter helgens föreläsningar.

Jag tänker ibland att jag ska hoppa av allt. Bara strunta i allt annat än att vika tvätt och hålla ordning på mitt hem. Bli en sådan där gullig tant som alla gillar. Men det är inte jag. Igår så sade jag allt detta till mannen min. Han skrattade bara och sa att det kommer och fungera i ungefär 20 sekunder och sedan är jag uttråkad. Och han har nog rätt. Jag är allt för nyfiken på allt som livet har att servera. Det är liksom jag. Nyfiken och alltid beredd att tacka jag till nya tankar, idéer och möjligheter.

Så jag har kommit fram till att tid är bara en illusion. Jag har tid för allt bara inte samtidigt. Planera och prioritera är vägen fram. Så dags att packa jobbväskan och fara iväg på dagens äventyr.