Det är inte bråttom

En kommun, fyra kommuner, 16 kommuner, buden är många. Och alla tycker sig ha rätt lösning. I lagtinget och i regeringen står man och debatterar mot varandra. Åsikterna är många och bråttom är det med att hitta en lösning för vet ni vad, det är val i höst och då kanske man inte får vara med och bestämma.

STOPP!!
Nu räcker det. Det är inte bråttom. Förändring tar tid och vill man ha en bra lösning så måste man vara mer ödmjuk och lyhörd än våra invalda är idag.

Jag sitter inte på de rätta lösningarna men till skillnad från många andra så försöker jag hitta en väg framåt där alla kan komma med. Att vara folkvald är inte att få just min åsikt igenom. Jag har hört många bra lösningar från fältet, dvs oss vanliga människor. 

Enligt mig är att som ett första steg är att få igenom kommunernas socialtjänst, KST, och att finansieringen skall vara solidarisk. Att vi inte redan lyckats med detta projekt är att några kommuner säger blankt nej, heder till dem för Mariehamn säger ingenting alls. Men ironin i allt detta är, enligt mig, de som högst säger nej är de som mest vill slå ihop kommunerna. 

Det finns även en annan väg som vi kan fortsätta fram med KST och det är att landskapet tar över denna del. Om vi tittar på vad KST innehåller så är det till största del redan sådant som lagtinget i alla fall styr över. De delarna är styrda av lagar. Alla skall ha samma rättigheter. Men den här tanken har jag inte vridit och vänt på än så jag ska med handen på hjärtat säga att jag inte har en åsikt om för och nackdelar. Men vi ska inte skrota den för det.

Något jag lärt mig på vägen är att ta ett steg i taget. Om man gör så är det lättare att ta sig fram och man snubblar inte lika lätt. Så bästa landskapsregering ha inte för bråttom, låt oss komma fram till hur vi kan skapa ett starkare samhälle utan att förlora den Åländska själen.

Klimatet, en djungel av information

Vi har många åsikter om vårt klimat. När jag läser era inlägg på sociala medier blir jag alldeles yr. Alla slänger ur sig sanningar eller halvsanningar. Idag tänkte jag att nu ska jag ta reda på lite fler fakta. Jag började forska i mina egna val och hur jag påverkar klimatet. Men detta visade sig inte vara alldeles lätt. Men några saker har jag kommit fram till. 

För det första är jag glad att jag inte flyger så ofta. Eller jag kan faktiskt säga att i hela mitt liv har jag flugit 5 gånger. Så i den kategorin har jag inte varit med och påverkat klimatet allt för mycket.

När det gäller maten så har jag på senare år valt att köpa så lokalproducerad mat som möjligt. Inte för att dra ner på mina CO2 utsläpp utan för att stöda de Åländska bönderna. Men ju mer jag läser på om just detta, ju säkrare blir jag på att jag har valt rätt. För i en av artiklarna jag läste idag så kan jag hitta stöd i att det är bättre när våra nötdjur betar i hagarna än på mark som man kan odla på vilket de ofta gör i tex Brasilien. Men ändå så gäller det att äta mindre nötkött. Bäst är tex linser och makrill. De är till och med bättre än Tofu.

Så kommer vi till bilen. Här finns helt klart mina förbättrings möjligheter. Att köpa en bil som inte drivs av bensin skulle göra att mitt klimatavtryck skulle minska drastiskt. Även elen till mitt hem behöver jag hitta alternativ till.

När jag kommer in i lagtinget kommer jag för det första lägga ner tid på att ta reda på information om vad som faktiskt kan vara med och rädda vår planet. Jag kommer att vara delaktig i att ta fram förslag som har en positiv inverkan på att få ner Ålands utsläpp när det gäller CO2. Jag tror på att om alla drar sitt strå till stacken så gör det nytta. 

Att stoppa huvudet i sanden som en struts hjälper inte. Utan nu lyfter vi blicken och hjälps åt att ge våra barn och unga en planet som de kom leva på.