Snäll, envis och dåligt med tålamod.

Allt är inte dåligt när man som jag måste kliva av tåget ett tag och bara hitta tillbaka till sig själv. Det finns många bra saker med att inte behöva stressa iväg på morgonen till ett arbete, som jag visserligen älskar, som lever sitt eget liv. Att inte fara iväg på kvällsmöten eller känna att jag inte ställer upp när det händer saker som måste ha en lösning nu. Eller åka iväg på träning varje dag.

Nu tänker jag vara egoist, för det är det jag håller på att träna på. Att sätta mig själv först, eller som man säger, sätta på min egen syrgasmask först. För mig är det skönt att vakna långsamt. Ligga kvar i sängen en stund och vakna till. Vi har klockan på 6.oo så jag sover inte jätte länge på morgonen. Men när jag vaknar den tiden har jag så mycket tid på dagen att en viss stress bara försvinner av det. För jag fungerar så att jag redan nu har mina tankar på imorgon eller till och med på hur min första dag tillbaka på jobbet ska vara. Så då är det bra att låta dem tankarna komma, tänka färdigt dem och låta dem försvinna. Till hjälp har jag mina nya hobbys. Styrka och rita. Känslan när jag sitter med min teckning eller med den skrynkliga duken är underbar. Helt plötsligt så är mina tankar helt fokuserade på detta.

När jag väl har tagit mig upp ur sängen är det frukost som gäller, en stund framför morgonprogrammen på tv, helt för mig själv. Att inte behöva åka iväg hemifrån är underbart. Jag vill bara vara hemma. 

En annan sak som är bra att kliva av ett tag är att allt får ett annat perspektiv. Jag är inte alls säker på att jag är på rätt plats. Jag är i rätt organisation, men är det föreståndare jag vill vara. Just nu vet jag inte. Jag har inte bråttom att tänka färdigt den tanken. För i hela mitt liv har jag gjort snabba val. Varit helt säker på att mina val har varit rätt. Inte nog med det. Utan när jag har gjort valet och det visade sig inte vara rätt, så har jag varit och är envis. Då har jag satt mig den på att genomföra det jag valt. Idag kan jag titta tillbaka och inse att andras åsikter om hur de tror att jag fungerar har fått påverkat mig i allt för stor utsträckning. Det är slut med det nu. Visst kommer jag att lyssna på andras råd. Men jag ska ta tid på mig och reflektera över mina egna känslor inför mina val.

Envis och dåligt tålamod är inte en bra kombination. Men det är den jag är och det är nu dags att lära mig leva med dessa egenskaper. Lägg till snäll och du har en kombination som skriker, utbränd. Men dessa egenskaper kan också vara bra. Bara jag lär mig hantera dem på rätt sätt. Det kommer inte vara lätt och definitivt inte färdigt när jag går tillbaka på jobb. Men att erkänna för sig själv är första steget.

Jag vet att jag vill jobba med mina klienter. Jag vet att jag är en bra socialpedagog. Nu gäller det bara att hitta ett sätt att få ta tillvara det som jag är bra på. Hur det ska gå till vet jag inte. Men det kommer att lösa sig. 

Nu väntar strykhögen och pennorna är vässade. Tack för idag. Sköt om er. Le åt en främling. Hör av dig till en bekant. Visa varandra vänlighet.