Det är Ok att inte tro på samma.

Snart är det jul. En underbar högtid för dem flesta av oss. Vi får uppleva ljus, sång och gemenskap. Men vi vuxna ställer till det för oss och våra barn. Får man gå i julkyrka från dagiset och skolan?

I min värld är det självklart att man får det, det är till och med vår skyldighet att visa på en av våra traditioner för våra barn och unga. För i min värld litar jag på att de unga själva kommer att ta ansvar för vad de tror på. Och det är självklart att pedagogerna är tydliga med att det är barnens rätt att bestämma själva vad de vill tro på.

Jag tror på att barnen har rätt till religionsfrihet. Och för mig innebär det rätten att få möjligheter och verktyg att bearbeta sina existentiella frågor. Barn har egna existentiella behov som både samhället och föräldrar måste ta hänsyn till, i fostran och utbildning. Att tillsammans med andra få möjlighet att bearbeta dessa frågor  med andra är viktig i utvecklandet av barnets självständighet, identitet och
trygghet.

Denna möjlighet ger vi barnen genom att duka upp ett julbord av olika traditioner och seder. För om vi inte ger våra barn möjligheterna att lära känna andras sätt att leva än just ditt eller mitt kommer vi aldrig att kunna skapa ett samhälle som inkluderar.

Tänk er ett dagis som helt utan bakomliggande motiv ger sina barn möjlighet att nosa på varför muslimer firar ramadan, eller att man pratar om döden ur en buddists ögon. Man kan tala om hur folk har trott att det var Tor som åkte över himlavalvet och slog med sin hammare. Varva allt detta med vetenskapen om vädret mm. Vi måste se möjligheterna och inte vara så rädda.

Jag hoppas att vi,vuxna ska vara modiga och våga visa att det är OK att tänka annorlunda.