Bara vara jag.

Det här är jag. Precis som jag vill vara. Glad, pigg och jag helt enkelt. En människa som vill andra väl. Just nu känns det lite jobbigt. För jag är inte glad, inte pigg och inte mig själv. Det är helt enkelt tungt just nu. För det första gången i mitt liv vet jag inte vad jag ska göra med mitt liv. Jag vet att jag borde se framemot det.Tänk er att ha en helt tom duk där jag kan måla vad jag vill. Men så känns det inte. Jag känner mig vilsen. Det känns som om någon gömt kartan och kompassen. Och hur jag än letar hittar jag dem inte. Vägen känns lite otäck. Vad ska jag nu göra? Alla ställer frågan och jag har inget svar.

Jag skyller allt på min järnbrist just nu. Igår fick jag min första järnbehandling och tänkte glad i hågen att nu blir jag mig själv igen. Men nix. Det tar upp till 6 veckor innan det kickar in. Nästa vecka får jag en påfyllnad till. Men efter det, då ni.

Man kan säga att det är lite tungt just nu. Men ändå känns det inte så farligt fast jag beklagar mig. Jag känner att jag är på rätt väg med mina hälsomål. Är det något som jag har lärt mig sedan i våras är det att med målet i fokus gör det inget om det är lite trögt. Just nu behöver jag bara ställa upp delmål. Inser nu att detta inlägg är ett eget pepp. Igår och idag har jag fått ta emot saker som jag inte känner igen mig i. Människor som lägger egenskaper på mig som jag inte känner igen mig.i. Människor som jag trodde kände mig och visst vem jag är. Men jag hade fel. Och det är bara att acceptera, inte låta det såra mig. För jag vet ju vem jag är och vad jag står för.

Nedräkningen för oss på Krogen har startat. Kunder som kommer och tackar oss för denna tid. Det är bara att inse att nu börjar ett helt nytt kapitel i mitt liv. Det kommer att bli bra. Jag ska bara komma underfull vad målet ska vara. Pigg, glad och att vara jag. Det låter som ett helt ok mål.