Livet har sina ljusa stunder även för en utbränd själ.

Ibland missar jag hur många jag når med min blogg. Det är lite skrämmande samtidigt som jag tycker att det är jätte roligt. Efter mitt förra inlägg inser jag att det finns ett stort ansvar när man som jag delar med sig av sig svåra saker. För inget är svart eller vitt. Och det finns så många fler goda människor än likgiltiga eller elaka.

Min syster brukar säga att allt kommer i tre. Så gjorde det även för mig denna vecka.

En av mina chefer hörde mitt rop på hjälp. Och han lyckades som vanligt hjälpa mig att trassla ut mina tankeknutar. Att med ett öppet sätt låta mig göra det på mitt sätt men finnas som bollplank. När jag gick ut därifrån var allt lite lättare. Jag tog tag i saker som jag tycker är jobbiga då det innebär att jag kanske måste såra någon. 

Den andra var när jag något nedstämd kom ut från ett möte där det jag redan visste hade fått sin bekräftelse. Just då när jag behövde det mest hör jag någon ropa mitt namn. Det var Wille som bara ville säga hej och fråga hur det var. När jag svarade att det är inte bra så fick jag en kram. En fråga om det var något han kunde hjälpa mig med. Då orden, där och då, var precis vad jag behövde. Tack bästa Wille Valve (som förresten har ett av dem coolaste namn jag vet) för att du såg mig och tack för kramen. Det var som bomull kring mitt trötta hjärta.

Till sist mina tre killar från jobbet som hade köpt med sig en blomma när jag hade över hela skocken på middag och barhäng. De hade till och med lyckats köpa min favorit blomma ever. Hortensia. 

De tre sakerna gjorde att jag fick hjälp att lyckades bryta spiralen denna gång. Och att jag i morse bara kunde njuta av träningen, en sanning med modifikation för arm pressar suger, med Emilie. Prat och träning. Att hon sedan är en klok kvinna trots att hon är blond gjorde morgonen ännu bättre, Hon påminde mig återigen om att jag har för bråttom att tro att jag är frisk. Att jag måste inse att det kommer att ta länge innan jag är frisk.

Men idag är en bra dag. Och idag ser jag ljuset, värmen och glädjen. Dags för familjemys, Millie är hemma vilket är bland det bästa jag vet. Sedan mello ikväll med delar av den tokiga, kärleksfulla och underbara familj som jag kallar för min.